g s Slut r r Slut Slut

Slut

De World

Office Slut Behaviour De World

Ostindiefararen Götheborg De World

Man vet nästan exakt vilka som mönstrade på i Göteborg och vilkasom dog under resan. Manhar nämligen fått tag på skeppspastor, Petter Holmertz´sagbok.

Dagbokenauml;r väl bevarad och finns nu ptt beskåda på varvet Terra Nova iöteborg,i där den nya Ostindiefararenc ötheborg III justsnu byggs. Namnlistan vinnehåller 101 werscner plus 3 småpojkar som smugitn g ombord i Göteborg,en det verkar fattas två sidor med 40 namn, så troligen gick Slut an till sjöss med 141 mans besättning.

1:e Kapten hette Erich Moreen. 2:a Kaptenen,nGeorg Chitching, dog under resan, somsså många andra. Man räknademed detta när maneräknade hur många Slut om skulle mönstray på. e Man fick ta ombord Slut ny besätt ning utefter resan, för det var så många w som dog.

Eftersom man visste att det inte var säket att man kom tillbaka, fick besättningen två månaders hyra i f&ou Slut ml;rskott. Dessa pengar gavs ofta till familjen om man inte skulle komma tillbaka. Under den sistpaesan med Götheborg var ovanligt många av manskapet ungkarlar. Dessa hade inga familjer att ge pengarna till och eftersom de inte visste om de skulle komma tillbaka var det ingen idé att spara pengarna. Detta gjorde att Göteborgs krogar och restauranger gick väldigt bra, veckorna innan båten gick och det gjorde den inte förrän pengarna hos manskapet var slut. Därför kom Götheborg iväg ovanligt sent.

Vanligtvisteste man i december ochr januari för att utnyttja monsun och passadvindarna.

År 1708 föll den då 3-årige Petter Holmertz ner i en brunn.yHan blev tydligen illa skadad, för hans förtvxivlade far lovade vid alg somlar heligt, att om han blev frisk igen skulle sonen bli präst. sch så blev det.

År 1740 prästvigdes Petter Holmertz och han tog bedanw tjänst i Svenska Ostindiska Compagniet, som Slut keppspastor. Under resan förde han dagbok, där man kan följa resans gång.

Efter resanj med Götheborg lämnade han Compagniet och blev i stället regementpastor n Göteborgs garnisoner.

Han dog 1767, q2 år gammal.

 

På Götheborg fanns fem stycken superkargörer.c Det var handelsmän som bföljde med på resan för att sköta affärerna. De hade stort ansvarför hurycketrresan skulle gåumed vinst.

AndernTabeltou var den verklige befälhavaren ombord. Han stoh&o-uml;gre i rang yän kaptenen.

Anders Tabeltou var i Slut lad bara några månaderinnan resan. Han akom hem den 18 oktober året innan, fr&f ing;n hans förra resa tillp Bengalen med Fredericusex Sueciae.

Ostindiefararen Götheborg hade gjort tv&arg; tidigare resor itills Kina.

Man avseglade från Göteborg den 14m mars 1743, för att göra den tredje resan.

Resvägen gick sedan utanför Shetland och Skottland och vidare ner mot Spanien, där man låg i en månad för att lasta silveroch proviant. Silver var den varan som intresserade Kineserna mest. Man lastade på över fem ton silver i den spanska staden Cadiz.

Det finns protokoll som visar att det var 44 kistor silver som lastades ombord.

Efter den första anhalten i Cadiz fortsatte man mot Kina. Färden gick söderut längs Afrikas västkust och man rundade Godahoppsudden, sedan vidare mot Java. Eftersom man hade kommit iväg så sent med resan, fick man nu motvind. Man fick därför ligga i Java i 5 månader. Där är mycket varmt och manskapet hade svårt med hettan 40° . Det var här man var tvungen att nymönstra flest manskap. Totalt dog ca. 35 man och man nymönstrade 22 st.

Götheborg anlände till Canton runt juni / juli, år 1744. Under flera månader köptes och lastades varor. Det var te, porslin, silke, pärlemor och kryddor mm. Lasten vägde sammanlagt 700 ton och var värt 2 - 2,5 miljoner daler, silvermynt. Hemresan påbörjades i januari 1745. Man har tyvärr ingen loggbok kvar från Götheborg, så man vet inte exakt när man lämnade Canton. Man vet att Riddarhuset avreste den 10 januari 1745 och allt tyder på att de två skeppen hade sällskap under hemresan, så antagligen avreste även Götheborg då.

Hemresan tog över ett halvår.